Hälsouppgifter på tur

Fråga efter funktion, inte diagnos i onödan

Många gånger räcker det att veta vad ledaren behöver göra om något händer: var medicin finns, vilka symtom som är kritiska, vad deltagaren själv brukar göra och när vård eller 112 behövs.

Det kan vara mer användbart än en lång diagnoshistorik. Formulera frågorna så att deltagaren kan ge praktisk information.

• Finns något som kan påverka deltagande, tempo, mat eller säkerhet?
• Finns medicin som behöver vara åtkomlig under turen?
• Finns något ledaren bör veta vid akut situation?
• Vem får kontaktas om deltagaren inte kan svara själv?

Begränsa åtkomsten

Alla i organisationen behöver inte se hälsouppgifter. Bestäm vilka ledare som behöver informationen, hur den tas med i fält och hur den skyddas från onödig spridning.

Under turen kan en kort ledarversion vara bättre än full anmälningsdata. Den ska innehålla det som behövs för handling.

Gör informationen användbar i stress

Vid en incident ska ledaren inte behöva leta i mejl eller långa formulär. Ha relevant information samlad, åtkomlig offline och begriplig för den assisterande ledaren.

Skriv också vem som bär första hjälpen och hur deltagarens egen medicin hanteras. Ledaren ska inte ta över medicinskt ansvar som kräver vårdkompetens, men behöver kunna stödja rätt nästa steg.

Radera när syftet är slut

När turen är avslutad finns ofta inget skäl att behålla detaljerade hälsouppgifter. Sätt en rutin för borttagning eller anonymisering efter tur och incidentuppföljning.

Om en incident inträffat kan viss dokumentation behövas längre, men då ska den vara begränsad, skyddad och tydligt motiverad.

Källor och vidare läsning

• Fjällsäkerhetsrådet, råd om fjällsäkerhet
• Lantmäteriet, kartor och geografisk information
• 1177, sjukvårdsrådgivning
• IMY, känsliga personuppgifter