Krisplan och larmkedja på fjälltur
Hur larmkedjan ser ut i Sverige (112 → SOS Alarm → Polisen → Fjällräddningen), vad SOS Alarm vill veta vid ett samtal och varför satellitkommunikator plus papper i innerfickan är värt mer än en app du inte kan starta.
Publicerad 2026-05-03 · 3 min
När någonting händer på fjället kan du behöva agera snabbt, ibland på minuter. En krisplan är inte ett dokument du tar fram för att räcka upp till försäkringsbolaget. Det är ett papper i innerfickan som låter dig agera när du själv är kall, stressad och inte tänker klart. Den här artikeln går igenom vad krisplanen bör innehålla, hur larmkedjan fungerar i Sverige och vilka kommunikationsval som faktiskt fungerar utan täckning.
Kort svar
En krisplan för fjälltur bör innehålla larmkedja, deltagarlista, anhörigkontakter, relevant medicinsk information, positioner, alternativa reträttvägar, kommunikationsplan, närmaste vård, fordonsinformation och försäkringsuppgifter. Planen bör finnas både digitalt och utskriven på papper.
Vad krisplanen bör innehålla
Som utgångspunkt bör krisplanen gå att läsa och agera på i fält:
- Larmkedjan: vilka nummer som ringer i vilken ordning, från SOS till anhöriga.
- Deltagarlista: namn, anhörigkontakt per deltagare och relevant medicinsk information. Personnummer eller annan identifierande uppgift bör bara tas med om det finns ett tydligt behov.
- SOS-koordinater: startpunktens position i WGS84 (decimal grader och grader-minuter), uppdaterad varje dag till aktuell position.
- Närmaste sjukvård: akutmottagning, vårdcentral, körtid med bil.
- Mobiltäckning längs rutten: var täckning saknas och var den är säker (typiskt fjällstugor och vägar).
- Fordon: registreringsnummer, var bilen står, reservnyckelns plats.
- Försäkringsuppgifter: bolag, kontaktnummer, polisnummer.
Skriv på papper
Larmkedjan i Sverige
För fjällräddning gäller en specifik kedja. Att förstå den hjälper dig att svara på SOS-operatörens frågor på rätt sätt.
- 112: SOS Alarm tar emot samtalet.
- SOS Alarm: kategoriserar händelsen och samordnar rätt resurser. Vid fjällräddning larmas och samordnas insatsen via SOS Alarm och Polisen.
- Polisen: ansvarar för räddningsinsatser i fjällvärlden och leder fjällräddarnas arbete. Polisens ansvar för fjällräddning följer av lagen om skydd mot olyckor (LSO, SFS 2003:778).
- Fjällräddningen: bygger på frivilliga fjällräddare som utbildas och utrustas av polisen och arbetar under polisens ledning. Vid behov tillkommer polishundförare, helikopter (Försvarsmakten eller civil) och sjukvårdsresurser.
Använd 112 även från utlandstelefon
Position i SOS-anrop
SOS Alarm kan i många fall få positionsinformation från ett mobilsamtal, men du ska inte förlita dig på att positionen blir exakt eller att tekniken fungerar där du är. Operatören kommer ändå att behöva bekräfta platsen. Förbered dig på att uppge position i någon av dessa former:
- WGS84 decimalgrader: t.ex. 67.8521, 18.6543.
- WGS84 grader-minuter:t.ex. N 67° 51'19", E 18° 39'15".
- Vägbeskrivning + landmärke:"500 m sydväst om Kebnekaise fjällstation, vid bäcken som mynnar i Tarfalasjön".
Operatören skriver ner positionen och läser tillbaka. Bekräfta att den är rätt innan du fortsätter. Var beredd på att samtalet kan brytas. Säg position och händelse innan du säger något annat.
Kommunikation utan täckning
Stora delar av svenska fjäll saknar mobiltäckning. Telia har generellt bäst nät i fjäll, men det är inte tillräckligt för att basera en krisplan på "det kommer säkert finnas täckning". Tre kompletterande system är aktuella:
- Satellitkommunikator: exempelvis Garmin inReach, SPOT eller ZOLEO. De kan ge tvåvägsmeddelanden eller SOS-funktion beroende på modell, abonnemang och satellitnät. Kräver fri sikt mot himlen och bör testas innan turen.
- Satellittelefon: dyrare och tyngre än en kommunikator, men ger röstsamtal direkt. Räckvidd och tillgänglighet beror på satellitnät och abonnemang.
- Radio: kan vara relevant i vissa organiserade verksamheter för kommunikation mellan grupper. Den ersätter inte en plan för hur SOS eller fjällräddning ska larmas.
Backupplaner som fungerar
- Extra batteri och powerbank i innerfickan. Kyla tappar batteri snabbt. En kall powerbank är värdelös; bär den varmt.
- Papperskarta och kompass: alltid. GPS-enheter går sönder eller får slut på batteri.
- Signalpipa: billig, lätt, hörs långt vid sökoperationer.
- Lavinpipare, sond, spade per person på vintertur i lavinterräng. Inte krisplan i sig, men en förutsättning för snabb kamraträddning vid lavin, där de första minuterna är avgörande.
Vad SOS Alarm vill veta
Förbered dig på att svara på i denna ordning:
- Vad har hänt?
- Var är ni? (position)
- Hur många är drabbade?
- Vilka skador?
- Är platsen säker?
- Telefonnummer du nås på
Före, under och efter turen
Före turen
- Samla deltagaruppgifter och anhörigkontakter.
- Skriv ut krisplanen.
- Kontrollera täckning, hjälptelefoner och reträttvägar.
- Testa satellitkommunikator eller annan utrustning.
Under turen
- Uppdatera aktuell position dagligen.
- Ha pappersplanen tillgänglig.
- Håll koll på batterier och kommunikationsutrustning.
Efter turen
- Avsluta färdmeddelande.
- Informera anhöriga vid ändrad sluttid.
- Radera eller arkivera deltagardata enligt rutin.
Hur Turplanering hjälper
- Krisplan som A4-utskrift: du tar med pappret i innerfickan, inte bara i mobilen. Larmkedja, koordinater och kontakter på ett ställe.
- SOS-position kopplad till startpunkten, redan ifylld i WGS84.
- Deltagarinformation och anhöriga tillgängliga med samtycke. Inte spridda i mejl och Excel.